Ökad geopolitisk oro sätter avtryck i marknaden

Mars blev en månad där marknadsrörelserna var ovanligt tydliga och i flera fall synkroniserade. Riskaptiten försvagades, kapital rörde sig mellan regioner och de flesta tillgångsslag utvecklades svagt. Europa tappade i relativa termer, samtidigt som flöden sökte sig mot amerikanska tillgångar och en starkare dollar. Den svenska marknaden var inget undantag och utvecklades negativt under månaden. Fondens avkastning uppgick till -6,69% under månaden, jämfört med -7,50% för breda svenska index.

Den ökade oron i Mellanöstern har varit en central drivkraft bakom utvecklingen. Händelserna har bidragit till stigande energipriser, där särskilt olje- och gasmarknaderna reagerat tydligt. Effekterna stannar dock inte där. Störningar i leveranskedjor för insatsvaror inom den kemiska industrin riskerar att få följdverkningar, bland annat genom högre kostnader i jordbruket. Den typen av rörelser tenderar över tid att spilla över i bredare inflationsmått. Marknaden har i sin tur reagerat genom att justera förväntningarna på räntor, vilket lett till stigande avkastningskrav. Det har skapat en miljö där både aktier och obligationer utvecklats svagt, och där den traditionella diversifieringen tillfälligt fungerat sämre än vad man historiskt vant sig vid.

Det finns tecken på att viljan till förhandlingar ökar, men samtidigt kvarstår ett spänt läge där utvecklingen i hög grad är beroende av händelser som är svåra att förutse. Hittills har påverkan på energiinfrastrukturen varit begränsad, vilket bidragit till att hålla de mest negativa scenarierna i schack. Skulle situationen eskalera ytterligare finns dock en risk för mer omfattande konsekvenser. Vår bedömning är att utvecklingen snarare kommer att innebära en mer utdragen återhämtning än ett tydligt avbrott i konjunkturen. Inflationen kan bli något högre än tidigare förväntat, vilket i sin tur påverkar räntemarknaden, men det är inte givet att centralbankerna agerar snabbt. Historiskt har sådana miljöer ofta mötts av en kombination av försiktighet i penningpolitiken och stödjande finanspolitiska åtgärder. Det är i den typen av balans mellan osäkerhet och anpassning som marknader tenderar att röra sig vidare.

Rusta – Beprövad modell & stärkt momentum

Rusta är ett bolag som under en längre tid byggt sin position genom enkelhet snarare än komplexitet. Ett tydligt kunderbjudande, ett konsekvent prisfokus och en affärsmodell som fungerar i olika typer av konjunkturmiljöer. Det senaste kvartalet bekräftar i stora drag den bilden. Genomförandet var stabilt över flera nyckelområden, med förbättrade marginaler, god försäljning i jämförbara enheter och en balansräkning som successivt stärkts. Lagerbilden framstår som mer välbalanserad än tidigare, vilket tillsammans med en fortsatt stark kassagenerering ger bolaget handlingsutrymme. I de större marknaderna är prispositionen tydlig, vilket också skapar möjlighet att arbeta mer offensivt i övriga geografier för att driva kännedom och volym.

Samtidigt finns tecken på att efterfrågebilden utvecklas i en mer gynnsam riktning. Bolaget lyfter själva att kunder i högre utsträckning lämnar butikerna med större varukorgar, vilket kan tolkas som en viss normalisering i konsumentbeteendet. Tillväxten drivs därmed inte enbart av nya butiker utan också av ett successivt starkare kunderbjudande. Den planerade expansionen är omfattande, men i grunden logisk givet affärsmodellens skalbarhet. Utmaningen ligger snarare i att säkerställa att nya marknader håller samma lönsamhetsprofil som de mer mogna.

Indutrade (Nytt innehav) – En omställning som tillfälligt bromsat, men som på sikt kan accelerera

Indutrade har under det senaste året genomfört en förändring som vid första anblick kan framstå som organisatorisk, men som i praktiken påverkar hur bolaget skapar tillväxt. Den nya strukturen, där ett större ansvar för både utveckling och förvärv flyttats närmare verksamheten, har sannolikt bidragit till en period där tempot i förvärvsarbetet varit lägre än marknaden vant sig vid. Det är i grunden inte särskilt förvånande. När roller förändras och nya arbetssätt etableras tenderar effektiviteten att tillfälligt påverkas. Samtidigt har det funnits enstaka avvikelser i resultatet som förstärkt bilden av en något svagare period. Det är dock viktigt att skilja på det som är strukturellt och det som är övergående. Vår bild är att den underliggande affären i allt väsentligt är intakt, medan det som tyngt utvecklingen främst är kopplat till just denna omställning.

Det som i dag kan uppfattas som en dämpning i tillväxten kan därmed lika gärna vara priset för något som på sikt skapar bättre förutsättningar. När organisationen nu gradvis sätter sig i väggarna finns det skäl att tro att tempot i förvärvsarbetet åter kan öka, inte minst genom ett större inslag av intern affärsgenerering. Den typen av strukturell förändring syns sällan omedelbart i siffrorna, men tenderar över tid att påverka både kvaliteten och omfattningen i tillväxten. Mot den bakgrunden går det att argumentera för att de nuvarande förväntningarna möjligen inte fullt ut speglar bolagets underliggande potential. Marknaden tenderar att extrapolera det som nyligen inträffat, men i bolag av Indutrades karaktär är det ofta mer relevant att försöka förstå vad som händer när förändringen väl har satt sig. Det är i den förskjutningen mellan nuläge och potential som vi ser investeringscaset.

‍