Marknad

Mars blev en turbulent månad på de globala finansmarknaderna, präglad av kraftiga nedgångar och ett snabbt skifte i riskaptit. Samtliga större aktiemarknader utvecklades svagt, där kapital i hög grad rörde sig bort från Europa till förmån för den amerikanska marknaden och en stärkt dollar. Den svenska börsen var inget undantag och föll med cirka 7,5 procent under månaden.

Samtidigt klarade sig de amerikanska börserna relativt bättre i det oroliga marknadsklimatet. Detta kan till stor del förklaras av att USA har en betydligt starkare egen energiförsörjning och därmed är mindre direkt beroende av utvecklingen i Mellanöstern och Iran än många andra regioner. Den amerikanska ekonomin är därför mer motståndskraftig mot störningar i energiflöden, även om globala prisrörelser fortfarande påverkar. Därtill tenderar USA-marknaden att fungera som en relativ “safe haven” i perioder av global osäkerhet, vilket bidrar till kapitalinflöden och en starkare valuta.

Den främsta drivkraften bakom marknadsoron var den geopolitiska eskaleringen i Mellanöstern, där USA:s och Israels attacker mot Iran skapade betydande osäkerhet. Situationen förvärrades ytterligare av störningar i Hormuzsundet, en av världens viktigaste transportleder för energi, vilket ledde till kraftiga uppgångar i olje- och gaspriser. Samtidigt uppstod störningar i leveranskedjor för viktiga insatsvaror inom den kemiska industrin, såsom urea och nafta. Detta riskerar i förlängningen att påverka produktionen av gödselmedel, vilket kan få konsekvenser för livsmedelspriser globalt.

Marknaden började snabbt prisa in ett scenario med högre inflation och därmed en mer restriktiv penningpolitik. Detta återspeglades i stigande räntor, vilket i sin tur bidrog till att både aktier och obligationer föll under månaden. Den traditionella diversifieringen mellan tillgångsslag fungerade därmed sämre än normalt, då även räntebärande investeringar utvecklades svagt.

Mot slutet av månaden kunde vi se vissa signaler om en möjlig avspänning, där båda parter indikerat en vilja att inleda förhandlingar. Samtidigt kvarstår ett mycket spänt läge, med fortsatt militär aktivitet och en oförändrad politisk situation i Iran. Hittills har kritisk energiinfrastruktur i regionen inte drabbats i någon större omfattning, vilket begränsat de mest negativa utfallen.

Vår bedömning är att konflikten sannolikt kommer att dra ut på tiden, men utan att eskalera till ett scenario med omfattande störningar i den globala energiförsörjningen. Ett sådant utfall skulle innebära en betydligt högre risk för global recession. I vårt huvudscenario leder utvecklingen istället till en mer utdragen konjunkturåterhämtning, där inflation och räntor förblir något högre än tidigare förväntat, men inte i linje med de mer extrema marknadsförväntningarna.

Vi bedömer att centralbankerna i detta läge kommer att inta en avvaktande hållning och i möjligaste mån undvika ytterligare räntehöjningar. Samtidigt ser vi sannolikt fortsatt stöd från finanspolitiken, där ökade offentliga utgifter kan fungera som en stabiliserande faktor i ekonomin. Sammantaget innebär detta en fortsatt volatil marknadsmiljö på kort sikt, men där förutsättningarna för en gradvis stabilisering kvarstår över tid.

Månaden har samtidigt varit relativt tunn vad gäller kvartalsrapporter, vilket ytterligare bidragit till att makrofaktorer dominerat marknadsutvecklingen. Framåtblickande ser vi dock att rapportperioden i april närmar sig, vilket förhoppningsvis gör att fokus åter flyttas från makro till bolagens fundamentala utveckling.

‍